Fakta: Bakgrunden till beslutet om ett nytt badhus
- gislaved
- för 3 dagar sedan
- 5 min läsning
Beslutet att bygga ett nytt badhus togs av ett enigt kommunfullmäktige under hösten 2021. Den befintliga anläggningen, Gislebadet, som byggdes 1969 har nått slutet av sin livslängd. En omfattande teknisk utredning från 2020 visade redan då på allvarliga brister i både byggnad och tekniska system.
Den senaste tiden har det förekommit och spridits felaktig information om utredningsunderlag inför beslut om renovering av befintlig simhall eller byggnation av en helt ny simhall. Med anledning av detta vill vi dela mer information om bakgrunden till beslutet att bygga ett nytt badhus.
Statusutredningen 2020 på den befintliga simhallen
En utredning gjord av We Group AB under år 2020 konstaterade att Gislebadets tekniska livslängd för många av anläggningens bärande och funktionella delar är uppnådd eller passerad. Bland annat konstaterade utredningen ett antal delar som redovisas nedan:
Stomme och materialval
Byggnaden vilar på en betongstomme med pelare, balkar och plattbärlag. Betongen har efter många års påverkan av fukt och klor visat tecken på förhöjd karbonatisering – ett kemiskt åldrande där skyddet runt armeringen försämras, vilket ökar risken för korrosion. Sprickor och kalkutfällningar indikerar tidigare vatteninträngning och begynnande strukturella skador.
Ytterväggar och fönster
Ytterväggarna är i huvudsak uppförda med isolering som i dag inte når upp till moderna energikrav. Vissa väggpartier uppvisar köldbryggor, vilket leder till kondensproblem och kallras. Fönstren är slitna och otäta, vilket ytterligare försämrar inomhusklimatet och ökar energibehovet.
Tak och yttertakskonstruktion
Takkonstruktionen är en av de mest kritiska delarna. Den lider av stillastående vatten, otillräcklig taklutning, rötskador samt påväxt av alger och lav. Fuktinträngning och dålig ventilation i takkonstruktionen har gett upphov till mikrobiell tillväxt och en tydlig tjärlukt från vissa partier – särskilt där asfaltsimpregnerade material använts.
Blåbetong och radonrisk
I vissa äldre delar av byggnaden har blåbetong (alunskifferbaserad lättbetong) identifierats. Detta material, vanligt fram till 1980-talet, avger radon i varierande grad. Även om inga mätningar finns redovisade i rapporten, innebär förekomsten av blåbetong en potentiell hälsorisk.
Bassängernas konstruktion
Bassängerna har kakelklädda betongkar med äldre tätskiktssystem. Dessa har med tiden blivit slitna, med spruckna fogar, lossnade plattor och ojämna ytor som både försämrar hygienen och utgör halkrisker.
Ventilation och teknikrum
Ventilationssystemen är inbyggda i anläggningens struktur men är i många fall föråldrade, med otillräcklig luftomsättning och kortslutning mellan till- och frånluft. Teknikrummen – som bland annat rymmer vattenreningssystem och kemikaliehantering – har låg takhöjd, dålig åtkomlighet och uppfyller inte dagens säkerhetskrav.
Sammanfattning
Gislebadets konstruktion representerar en tid då byggnormer, energikrav och säkerhetsstandarder såg helt annorlunda ut. Den tekniska livslängden för många av anläggningens bärande och funktionella delar är uppnådd eller passerad. Detta har spelat en avgörande roll i kommunens beslut att gå vidare med nybyggnation istället för renovering.
Simhallsutredningen 2021
Under 2021 genomförde Gislaveds kommun ytterligare ett steg i processen kring Gislebadets framtid, då en simhallsutredning genomfördes. Utredningen jämförde två huvudalternativ: en omfattande renovering med tillbyggnad – eller att bygga en helt ny simhall från grunden.
Syftet var att väga ekonomiska, tekniska och funktionella faktorer mot varandra för att säkerställa ett långsiktigt hållbart beslut.
Renovering – dyrt, kort livslängd och stora risker
Renoveringsalternativet innebar en totalkostnad på cirka 223 miljoner kronor (2021 års prisnivå), där man skulle rusta upp den befintliga byggnaden och göra vissa tillbyggnader. Men enligt utredningen var livslängden för denna lösning begränsad till 20–25 år, jämfört med 50 år för en nybyggnation.
Dessutom fanns tekniska risker kopplade till redan föråldrade delar av byggnaden – bland annat förekomst av blåbetong (radonrisk), omfattande betongskador och förlegade ventilations- och vattensystem. Utredningen var tydlig med att flera av dessa risker inte går att eliminera fullt ut vid en renovering.
Energiförbrukningen vid en renoverad simhall bedömdes också bli betydligt högre – upp till fyra gånger mer energi per kvadratmeter jämfört med en ny byggnad, vilket skulle leda till höga driftskostnader och en klimatmässigt sämre lösning.
Nybyggnation – högre initial kostnad, men lägre risk och längre livslängd
En nybyggnation uppskattades till en kostnad på 270–300 miljoner kronor (2021 års prisnivå), beroende på utformning. Trots en något högre investering erbjöd detta alternativ en betydligt längre teknisk livslängd, hög energieffektivitet, modern arbetsmiljö och större verksamhetsflexibilitet.
Dessutom konstaterade utredningen att renoveringsalternativet innebar en kostnadsosäkerhet på 20–25 %, vilket innebar att slutnotan riskerade att bli lika hög – eller till och med högre – än för en helt ny anläggning.
Slutsats från 2021 blev en tydlig rekommendation om att bygga nytt. Bland annat konstaterades: ”Utifrån både tekniskt och ekonomiskt perspektiv är nybyggnation det mest hållbara och strategiskt riktiga beslutet för Gislaveds kommun."
Kommunens beslut inför budgeten 2022 att bygga ett nytt badhus är alltså i linje med den slutsats som utredningarna konstaterat. Beslutet var enhälligt bland partierna i kommunfullmäktige vid tidpunkten för beslutet.
Processen under 2024 och 2025
Under 2024 fattade kommunstyrelsen, utifrån kommunfullmäktiges uppdrag, ett inriktningsbeslut där kommunen uppskattade vad som kunde byggas för investeringsbudgeten på 341 miljoner kronor (2024 års prisnivå). Då bedömdes att för 341 miljoner kronor (2024 års prisnivå) kunde kommunen få en simhall med 50-metersbassäng, två multibassänger, fem omklädningsrum, gemensam bastu, barnlandskap och sittplatser för ca 150 personer. Detta beslut fattades under våren 2024.
Under hösten 2024 gjordes en revidering av investeringsbeslutet där 3-meters trampolin och därmed en djupare bassäng samt cafeteria var något som var önskvärt att få till inom ramen för den nya simhallen.
Syftet med dessa tillägg var att öka målgruppen av besökare till anläggningen.Efter inriktningsbeslutet gick kommunen ut på samverkansupphandling där Peab tilldelades projektet. Tillsammans med Peab har kommunen sen gjort beräkningar som visat vad en simhall för 341 miljoner kronor (2024 års prisnivå) ’de facto’ kan innehålla.
341 miljoner kronor i 2024 års prisnivå är i 2025 års prisnivå beräknat till 347 miljoner kronor.
Den utredningen resulterade i att en simhall för 347 miljoner kronor (2025 års prisnivå) kan innehålla alla ovanstående funktioner utom en 50-metersbassäng. Istället kan budgeten hållas om bassängen istället blir 25 meter med 8 banor. Om kommunen ändå skulle välja att fortsätta projektet med 50-metersbassäng skulle kostnaden landa på 427 miljoner kronor (2025 års prisnivå).Därefter fattade kommunstyrelsen under våren 2025 ett nytt beslut om att gå vidare med projektet som ger en 25-metersassäng, två multibassänger, fem omklädningsrum, gemensam bastu, barnlandskap, sittplatser för ca 150 personer samt 1-meters och 3-meters trampolin.
Sammanfattning
Beslutet om att bygga ett nytt badhus har föregåtts av över ett decennium av diskussioner om hur, var och när en renovering eller nybyggnation skulle genomföras. Ett antal olika utredningar och diskussioner kulminerade i de utredningar som gjordes år 2020 och år 2021, varefter ett enigt kommunfullmäktige fattade beslut om att bygga ett nytt badhus under hösten 2021.
Nästa steg i planeringen
Just nu pågår förberedelser för att starta byggnationen, vilket är beräknat till hösten 2025.