Moderaternas partistämma biföll vår motion om "Bättre förutsättningar för motorsporten"
Moderata partistämman har idag ställt sig bakom att ge Naturvårdsverket i uppdrag att revidera verkets allmänna råd om buller från motorsportbanor och liknande anläggningar med syfte att möjliggöra reglering av verksamheterna med ekvivalenta ljudnivåer utifrån bland annat de bedömningar av hälsorisker p g a buller som gäller för vägar och järnvägar och tillkännager detta för regeringen.
De större motorbanorna i Sverige har stor betydelse både för landet vid internationella och nationella tävlingar men även för den regionala besöksnäringen med tillhörande arbetstillfällen. Flera av banorna tyngs dock av hårda restriktioner avseende ljudemissioner, vilket innebär att verksamhet bara kan bedrivas i starkt begränsad omfattning. Detta betyder att anläggningarnas ekonomi inte medger att underhållsåtgärder, nyinvesteringar och utveckling kan ske i den omfattning som anses nödvändiga för banornas långsiktiga överlevnad, vilket på sikt medför sämre möjligheter till både utbildning och stora gruppers utövande av fritidsintressen.
Naturvårdsverkets allmänna råd om buller motorsportbanor, halkövningsbanor och banor för provning av motordrivna fordon, NFS 2004:16, reviderades senast 2004. De riktvärden som anges i råden avser maximala ljudnivåer vid närliggande bostäder. Riktvärdena är desamma som fanns i de ursprungliga råden från 1975. Riktvärden anges för maximal ljudnivå, som är den högsta nivå som kan uppstå vid körning med de fordon som alstrar högsta ljudnivåer i respektive fordonskategori. Detta innebär att det räcker med att en banas riktvärde överskrids under en enstaka bråkdel av en sekund vid ett fåtal tillfällen under en tävling eller träning för att verksamhetsutövaren ska vara tvungen att utföra åtgärder eller avbryta verksamheten.
I de nordiska grannländerna, Norge, Danmark och Finland, liksom i flera andra europeiska länder har man i huvudsak frångått maximal ljudnivå som enskilt regleringsmått och valt att grunda sina riktvärden på ekvivalenta, d v s genomsnittliga ljudnivåer baserat på entimmes-, dags- och årsvärden eller en kombination av olika värden. Störningsmåttet ekvivalent ljudnivå väger, utöver maximal ljudnivå från enstaka fordon, även in verksamhetens varaktighet i tid liksom sammanlagringseffekter av många samtida fordon på banan. Ekvivalent ljudnivå är också den parameter som huvudsakligen används för reglering av buller från väg- och järnvägstrafik i Sverige.
Reglering av ljudnivåer med riktvärden har till huvudsakligt syfte att minska risken för ohälsa för närboende. Samma syfte har givetvis de riktvärden som gäller för väg- och järnvägstrafik men för den sistnämnda kategorin tillåts, grovt räknat, ”dubbelt” så mycket buller som från motorbanor både sett till maxnivåer som till genomsnittsnivåer. Störningar från vägtrafik har olika form beroende på trafikkaraktär, trafikmängd, vägstandard m.m. och pågår dessutom dygnet runt, vilket i princip inte förekommer på motorbanor.
Enligt Naturvårdsverket är det inte relevant att jämföra störning från motorbanor med störning från vägtrafik utan verket har istället använt studier avseende störning av flygbuller i sin bedömning av risker för störning och ohälsa. Någon forskning som stöder att jämförelse med flygbuller är relevant finns inte utan hälsokonsekvensanalyser avseende buller från motorbanor bör i första hand grundas på erfarenheter från känd forskning kring vägtrafikbuller eftersom ljudemissioner från t.ex. trafikleder i en tätort eller större allmänna vägar har en ljudkaraktär som mer liknar ljudet från motorbanor än från flyg.
